Den utmärkte Joshen satte fingret på ett intressant problem. Han är arg på centern för att de vek ner sig i fildelningsfrågan och tänker rösta på piratpartiet nästa gång. Jag håller med om besvikelsen men inte om slutsatsen. Detta visar det problem med den representativa demokratin som blir belyst av just den här frågan. För frågan är: Vad skulle centern ha gjort? Det finns en väldig massa frågor av, för den allmänne politikern, lägre betydelse där han personligen eller partiet har en annan uppfattning än den koalition som styr landet. Tanken med Alliansen är ju att styra i endräkt och inte splittras upp ideligen i olika frågor. Att sedan KD exempelvis envisas i frågan om könsneutrala äktenskap är ett exempel på att man kan profilera starkt i någon fråga och så att säga låta sig köras över under protest. Centern kunde ha trilskats här och fått någon sympati från somliga väljare (till exempel Josh – och mig!) men valde att inte störa samarbetet, eftersom de ändå hade blivit överkörda. Ett parti måste nämligen, med dagens system, noga välja vilka få frågor man vill krångla i, annars blir det svårt att samregera som Alliansen gör. Sossarna har inte riktigt samma problem. De är så mycket större än sina hjälppartier (som de dessutom väljer att inte ta in i regeringen) att de kan mullra lite och säga: ”gör som vi vill annars får de hemska borgarna bestämma”. Sedan kastar man ett köttben i form av lite grön skatteväxling åt Wetterstrand och något åt kommunisterna, förlåt (v) och så an de bestämma bäst de vill. Därmed inte sagt att inte socialdemokratiska väljare kan bli friskt överkörda av sitt eget parti. Jag undrar om inte det var på just sådana frågor som Alliansen vann valet sist. Många sossar hade helt enkelt tröttnat och lockades av Reinfeldts slogan om det nya arbetarpartiet. Sedan blev de förstås chockade när de insåg att Reinfeldt och Alliansen inte är några sossar och nu vill de tillbaka.
Nå, till saken: I grunden har vi ett tvåpartisystem i Sverige. Sedan kan väljaren så att säga genom att välja gruppering inom det stora partiet (alltså blocket) ge en antydan om vilken fraktion inom partiet man vill skall styra. Jag menar att en röst på centern i första hand var en röst på borgarna, i andra hand på centerns frågor (inklusive fildelningsfrågan då). Tyvärr var det fler som röstade på de andra allianspartierna och därför blev vi överkörda i den frågan. Som dagens system ser ut måste man anpassa sig till detta och inte tro att vi lever i en direkt demokrati där väljarna påverkar enskilda frågor. Man kan med ganska stor säkerhet säga att de flesta väljare som ens är intresserade av fildelningsfrågor är på centerns sida där, men den frågan drunknar ju för de flesta under andra, för de flesta, viktigare frågor. Jag gillar inte den här blockmentaliteten. Personligen står jag ganska långt till vänster inom borgarblocket, i vissa frågor också vänster om ”mittlinjen” men jag känner att jag inte kan uttrycka detta när jag röstar. Jag tål nämligen inte de gamla kommunisterna i vänsterpartiet, de fackföreningskramande gråsossarna och den feministmaffia som härjar i hela vänsterblocket. Lika lite gillar jag högerns eviga krypande för storföretag och ”marknaden” (som får individen att komma i kläm), inte heller är jag imponerad av borgarnas miljöpolitik. Jag står politiskt mellan centern och miljöpartiet, men röstar på centern på grund av att de "umgås med mindre otäcka kompisar" , men står i de flesta frågor, särskilt av moralfilosofisk karaktär, betydligt närmare (mp) och säkert också (s) än hallelujakonservativerna i (kd). Ändå tvingas jag med dagens system lägga en bit av min röst på deras politik, eftersom de ingår i alliansen. (En röst på (mp) eller (s) hade i samma mån gett Ohly luft, och det är faktiskt ännu värre).
Vad hjälper det då att rösta på piratpartiet? Tja, man visar sitt missnöje med systemet, man talar tydligt om vad man tycker i en enskild fråga och man överlämnar på ett bekvämt sätt alla andra frågor till dem som röstar på ett parti som har chans att komma in i riksdagen. Jag tycker det är att kasta bort sina möjligheter, så pyttesmå de ännu är. Jag skulle råda Josh att välja block igen och skriva till politiker som driver frågan som just du är intresserad av och förklara din ståndpunkt. Skriv om det i bloggar och i insändare. Om politikerna förstår att det är en viktig fråga för folk finns det större chans att de vaknar. Naturligtvis kan man tolka Joshs inlägg på ett annat sätt också – och då är han riktigt smart. Han kan offentligt säga att han stödjer Piratpartiet, ange dem om han skulle bli uppringd av ett opinionsinstitut m m och ändå rösta ”som vanligt” i valet. Genom att på olika sätt visa politiker att detta är en viktig fråga mellan valen kan frågan komma att få högre prioritet nästa gång – och då kanske centern likt kd i bögfrågan ställer sig upp och skriker. Det lär få mer effekt än några tusen röster på Piratpartiet.
Såja, efter detta gnällande över demokratin kommer vi till en intressant fråga. Vad skall vi göra istället? Som jag ser det har ingen lyckats presentera en bättre modell – än. Jag tänkte nu att alla glada bloggare lämnar fildelningsfrågan därhän och funderar på följande.
a) Vad är det största problemet med dagens demokratiska system?
b) Hur ska vi lösa det?
c) Är det rent av så att demokrati kanske inte är det bästa (man måste få väcka frågan – och argumentera, även om man kommer till slutsatsen att vi har ett perfekt system)
Varen kreativa! Våga utmana rådande åsikter och normer! Ett kreativt men inte helt genomtänkt bidrag kan vara mera tankeväckande än en grundlagsutredning :)! Jag tänkte komma med mitt bidrag senare under dagen. Jag skulle i bästa bloggstil vilja göra detta till en stafett och då höra vad Enligt min humla, Deep-ed, Blogge Bloggelito samt Fredrik Federley har att säga om detta. Skicka gärna vidare stafettpinnen åt andra politiska håll, förslagsvis en bit åt vänster.
Andra bloggar om: fildelning, demokrati, blockpolitik, stafett
8 kommentarer:
Jag förstår förstås att Alliansen är ett samarbete och att man måste välja sina fighter noga. Dock anser jag att den personliga integriteten är så pass viktig att det är just i såna frågor man faktiskt borde sätta ner foten. Om inte då, när annars?
"Sedan blev de förstås chockade när de insåg att Reinfeldt och Alliansen inte är några sossar och nu vill de tillbaka."
Är du säker på det? Själv är jag sur (kränkt rent av) över att de ÄR sossar. Åtminstone sossar de på ganska bra i fråga om övervakning och dylikt. Det börjar kännas lite måndag hela veckan över det hela.
Nu ska jag ta tag i din stafettpinne.
Vad får dig att anta att piratpartiet är chanslöst? De har i själva verket ett ganska gynnsamt läge. Deras huvudfrågor har uppmärksammats stort den senaste tiden och det står alltmer klart att det inte lönar sig att rösta på traditionella partier om man anser att dessa frågor är viktiga. Det finns nog en stor grupp som är missnöjda med att skillnaden mellan höger- och vänsterblocket är så liten. Dessutom så kommer EU-valet före riksdagsvalet och eftersom det inte är lika avgörande kan det tänkas att många vågar röstar på piratpartiet utan att behöva oroa sig över en förlorad röst. EU-valet kan alltså ge piratpartiet en större plattform inför riksdagsvalet. För varje år som går är det dessutom fler unga personer som är engagerade i dessa frågor som blir röstberättigade.
Klas M: Jag har svårt att tro att ett enfrågeparti verkligen når riksdagen - och i så fall: Är det verkligen bra? Ett parti i riksdagen som inte tar ställning till något annat än en enda fråga är ju en kraftfull spark i den representativa demokratins ansikte. I och för sig har enfrågepartiet sverigedemokraterna oroande stort stöd i väljarundersökningar men ändå.
Men visst, det vore onekligen en fingervisning för de etablerade partierna om Piratpartiet som in...
Ett "enfrågeparti" har nått riksdagen tidigare - Miljöpartiet. Jag tror de flesta är överens om att det var bra, men sen kan man ha olika åsikter om hur lyckat det var att de blev ett litet vanligt mångfrågeparti i mängden istället för att fokuserat sakfrågeparti.
En väg ut ur likformighetssörjan är att fragmentera partierna mer - låt ett tiotal sakfrågepartier ställa upp, då ser vi verkligen vad folk tycker är viktigast.
Jag kommer att skriva det här på min egen blogg strax, men för att börja här:
Du dissar sakfrågepartier, och försvarar Centerns agerande med att "ett parti måste nämligen, med dagens system, noga välja vilka få frågor man vill krångla i, annars blir det svårt att samregera som Alliansen gör."
MEN DET ÄR JU PRECIS DET SOM SAKFRÅGEPARTIER GÖR. Noga väljer vilka få frågor man vill agera och stå på sig i, och vilka frågor man lämnar över till andra.
Den stora skillnaden är att sakfrågepartier tydligt deklararerar för väljarna, redan INNAN valet, vilka de frågorna är. Med de stora partierna har du ingen aning om ifall anledningen till din röst blir bortkompromissad redan dag 1.
Enfrågepartiet framför andra, Sverigedemokraterna, har ett rätt bra (dåligt?) läge att komma in i riksdagen nästa val, så att påstå att en/få/sakfrågepartier är chanslösa idag är långt ifrån korrekt. Och om invandringsfientlighet är en tillräckligt stark fråga för att närma sig 4%-spärren så är jag övertygad om att opposition mot Bodströmsamhället också är det.
R Falkvinge: Jo, du har en poäng där. Möjligen var jag lite otydlig. Problemet med enfrågepartier är inte att de inte sätter fokus på en viktig fråga utan att de antingen är helt passiva i andra frågor (vilket vore det ärligaste, men också ett sätt att skapa duktigt politiskt kaos om ingendera sidan får majoritet) eller agerar oberäkneligt. I fall 1 röstar man på ett parti som driver en enda fråga och lägger därför ner sin röst i SAMTLIGA andra frågor under mandatperioden, i fall två vet man inte i förväg vad man röstar på. Ingetdera känns särskilt lockande.
Men om den enda frågan gäller värnandet om själva grunden till vår bräckliga demokrati, grundlagen, är det inte då en tillräckligt viktig fråga för att motivera ett enfrågeparti som tar upp den?
För det är precis vad piratpartiet gör, även om etablissemanget försöker göra gällande att vi bara är ute efter att tanka gratis från internet.
De etablerade partierna har steg för steg urholkat vår grundlag genom att bland annat införa kryphål i form av undantag refererande till lagar, vilka ju som bekant inte kräver två omröstningar med omval emellan. Bekvämt.
Och nu går man ett steg längre genom att införa begränsningar i yttrandefriheten i form av förordningar, vilka ju som bekant inte ens kräver riksdagens godkännande.
Återstår bara det tredje steget, "statsministerpropåer" eller vad vi skall kalla det, så har vi snabbt och enkelt fått oss en liten diktatur.
Vad gäller piratpartiets strategi, så är vi helt öppna med den, till skillnad från de etablerade partierna. Du kan läsa den här. Den är läst på några minuter och jag lovar dig att du inte åker på några skamliga sjukdomar eller ens registreras när du besöker piratpartiets hemsida.
Skicka en kommentar